En fachinerande berättelse där verklighet blandas med saga. Glasblåsaren som hade svårt att få sålt sina glas på marknaden fick i sin sorg skapat och sålt saker som gjorde honom berömd. Hans saknad efter barnen gjorde att han skapade fram skålar som påminde om tårar. Vad jag dock fäste mig vid var detta med önskningar. Om alla önskningar uppfylls så blir livet mycket tråkigt. Önskningar ger längtan och stackars den som inte få ha denna längtan ifred. Boken är bra men inte någon av Maria Gripes bästa enligt min mening.