Jag grips av berättelsen om Maja och hennes relation med farmor. Maja som tycker farmor är en äcklig gammal människa med slapp hud och sen hur Maja mognar i sitt tänkande. Romanen känns mycket verklighetstrogen och kanske är det författaren själv som är Maja. Att den skildrar ett antal år tillbaka går att förstå med allt rökande överallt. Om det inte varit för detta så skulle handlingen likaväl kunna vara idag. De gamla som glöms bort när barn och barnbarn har så många måsten och så lite tid över. Hemtjänst som fungerar dåligt. Gamla som inte vill vara till besvär. Berättelsen är fint upplagd med Majas kärleksliv och hennes studier och arbete. En ny kärleksförbindelse tar plats och tid vilket skildras väl. För Maja är det svårt att förstå att farmor också varit ung och huvudlöst kär vilket resulterat i en inte valbar situation. För Maja har ju flera val i dagens samhälle. Jag tycker boken är bra och väl värd att läsa mer än en gång.